Twitter Updates

    twitter

    3.4.06

    äckligt kaffe

    köpte just kaffe på en sån selectmack och det var ganska trist, men inte så att man dör. då kom jag att tänka på allt äckligt kaffe jag druckit i mina dagar (och då är jag ändå en sån människa som kan tycka att pressbyråkaffe på morgonen kan vara riktigt gott). en snabb topp två:
    på första plats (och ohotad för all framtid, om ingenting riktigt överjävligt händer) -- min allra första kopp kaffe, på ett sommarjobb när jag var typ fjorton, kom ur en gammal jävla kaffeapparat. plus grädde, plus extra grädde, plus socker, plus extra socker. det var så vidrigt att jag la ned planerna på att börja dricka kaffe riktigt länge. sedan började jag dricka svart kaffe, innan jag började larva mig med mjölk och latte och allt vad det är
    på andra plats, en mer nutida upplevelse, kommer mcdonaldskaffet jag drack på malta. så blaskigt att det var läskigt, som att de hade något fel på sin kaffebryggare
    nu är det er tur

    12 comments:

    Urologen said...

    Det hemskaste kaffet är ju det frystorkade, som man ofta kan hitta på riktigt stora företag utan självaktning.
    Det karaktäriseras av att det egentligen bara ser ut som kaffe, och att det, när man tittar lite snett uppifrån på det, ser alldeles oljigt ut på ytan.

    När sådan kaffemaskin är det enda valet - välj varm choklad.

    p. said...

    japp, det var sådant kaffe som tog min kaffeoskuld. och det var just varm choklad som blev min kafferastdryck efter det

    Anonymous said...

    På mitt första jobb, på Lidingöbanan, fanns en kaffemaskin i personalrummet i Ropsten. Maskinen ifråga hade varit där sedan tidigt 70-tal, och hade tappat stinget långt innan jag kom in i bilden. Det var mycket sällan någon som använde den och det fanns inget utlopp. Detta medförde att vattnet värmdes upp, svalnade, värmdes upp i veckor innan någon tog en kopp kaffe. Det finns ingen som druckit mer än en kopp kaffe ur den maskinen.

    Passande nog fick jag grisa som Word Verificationbokstäver.

    nb said...

    Hos mig är den klara vinnaren (?) automatkaffet i universitetsbiblioteket som man drog i sig under all-nighters. Detta var självfallet före lattens intrång på campus. Joker-, kung- & drottningdekorerade sumpfyllda pappmuggar, håll för näsan & botten upp!

    Urologen said...

    Va? Före lattens intrång på campus?

    Jag började plugga 95 och den stora kaffemaskinen på fiket hade både cappuccino och latte för 9 kr (och mjölken var dessutom riktig (slang ned i ett mjölkpaket) och inte pulver - fina grejer). Var pluggade du egentligen NB, i Albanien?

    Urologen said...

    Fast det är klart, universitetsbiblan hade väl lite sämre utbud... jag böjer mig.

    p. said...

    jonas - fy... satan. kan man inte dö av sånt?

    nb - universitetskaffe. ja, jävlar

    max - frågan är nog snarare var du pluggade, i monaco? jag har aldrig fått en decent kopp kaffe, än mindre latte med riktig mölk, någonstans där jag har pluggat. lyckans ost

    Urologen said...

    Göttlaborg...

    och det där med kaffemaskinen var inget hittepå.

    Anonymous said...

    Wayne's Coffee på Drottninggatan, samma lokal som Lagerhaus. Det var så jävla vidrigt att jag inte ens kunde dricka mer än 3 klunkar. Den första för att jag var naiv och trodde det var kaffe. Den andra för att jag trodde att jag måste ha haft fel i mina smaklökar. Och den tredje för att jag verklgien inte kunde tro att det var så vidrigt. Och jag är inte ngn kaffekännare och dricker nog svartfärgat piss om ngn säger att det är kaffe.

    p. said...

    nina -- hehe... jag gillar det där med att det tar så lång tid innan man fattar vad man håller på att tvinga i sig

    max -- jag tror dig, var bara lite smått avundsjuk

    nb said...

    Max - statligt uni nere i södern 1992? På sin höjd fanns hasselnötskaffe i kafeterian men alltså nej det var odrickbart.

    När granitas & cappe väl introducerades på campus kom snobben i mig fram: fel märke, typ Community Coffe ist för PJ's. Ja herregud.

    Urologen said...

    Alltså, jag kanske sitter och lurar mig själv här, kanske var det så att det var helt vanligt kaffe och jag hällde mjölken i muggen själv?

    Isåfall är det helt sjukt, men dock inte helt orealistiskt. Undrar vad mer för saker jag har en så idealiserad bild av så här långt i efterhand? Hela mitt liv luckras ju upp här i samma hastighet som bokstäverna hamras fram på tangentbordet... scary.