i höst gillar jag

stora tröjor/whatever upptill, smala byxor nedtill.
samt att jag har ett par fina clownskor (i svart läder, som smalnar av framme vid tårna, tårna får inte plats, skorna blir dubbelt så långa som de behöver vara. tog ett tag att vänja sig vid synen & jag slår fortfarande i "tårna" i trappsteg titt som tätt).
att amerikanska the office kickat igång igen, som sagt.

i höst gillar jag inte

att jag har så mycket att göra att det kommer vara vidriga, vidriga januarifebruarimars innan jag hinner fatta att det är höst.
mitt jobb.
min privatekonomi.
alliansen. eller gillar... jag är orolig, helt enkelt.

de battre mon coeur s'est arrêté

såg mitt hjärtas förlorade slag häromdagen, och den levde inte upp till förväntningarna. bitvis ganska snygg, bitvis obehaglig, bitvis ganska bra. men bitvis så seg att jag hade tid att tänka på att fransmän röker så fult, ungefär som gamla människor. djupa bloss med hårt hopknipna läppar, sedan släppa ut röken - inte blåsa bort - så att den bildar ett obehagligt stort och smutsigt moln av rök. alltid vindstilla, så att man ser hur röken sipprar in i kläder, hud, hår och man föreställa sig hur det måste lukta. snygga kläder, men samma kläder. återigen föreställer man sig hur de måste lukta. fimp och svett

reality is almost always wrong

jag laddade aldrig ned house, eftersom jag... inte laddar ned saker. nej, men för att jag inte tyckte att det verkade tillräckligt bra. bara ännu en serie om en sur karl som blir likeable eftersom han djupt därinne har ett stort hjärta (upplägget som skruvas ett varv till i scrubs). men efter att ha läst om serien på världens bästa weird science så tänkte jag att jag skulle ge skiten en chans när den började sändas på tv4. och det var ju för väl, för det är väldigt underhållande. en stark trea hittills

children, sometimes it pays to be gay

har sett första avsnittet av tredje säsongen av amerikanska the office, "gay witch hunt", och det kommer att bli en hur bra säsong som helst. serien har gått från att vara en amerikanisering av det briljanta brittiska originalet till en helt egen serie. mycket beroende på att det aldrig funnits ett fast slutavsnitt, antar jag. då kan man kosta på sig att inleda tredje säsongen med att jim har tagit ett nytt jobb på ett annat kontor. men även för att steve carells chef har sina ögonblick av insikt om att han har gjort fel. och att se honom gråta för att han av misstag outat kontorets bög, samt tafatt pussa honom på munnen inför hela personalen för att be om ursäkt (jag var tvungen att kolla mellan fingrarna för att det var så outhärdligt pinsamt), är helt jävla fantastiskt

google video vs youtube

vet inte varför google inte tar bort videor även om bolag säger åt dem på skarpen, men lika glad är jag för det. clintonklippet är helt borta från youtube, men finns kvar bland annat här på google video. det intressanta börjar kring 3:30 (alltså, det andra - om clintons liv efter presidentskapet & hans nya projekt "the clinton global initiative" - är också intressant. men inte lika hetsigt)

people will get very silly very young

fjärde avsnittet av nightmares & dreamscapes, "the end of the whole mess". en i stort sett perfekt adaption av novellen. inte kings bästa, men en snygg liten historia om hur de bästa intentioner kan slå helt åt helvete fel när man bara vill rädda världen blev ett riktigt bra avsnitt av serien

watchable

"and you've got that little smirk on your face, you think you're so clever."

clinton nästintill skäller ut fox news chris wallace. härligt

måndag

tillbaka till jobbet efter en vecka sjuk. firar med ett citat

"maybe people have to suffer before they can risk doing what they love"
diary, chuck palhniuk

saker jag önskar att jag kunde...

... men som jag ångrar lika fort.

1. slänga alla gamla papper, anteckningar, tidningar, etc. men så fort jag försöker, så börjar jag läsa & då kan jag inte slänga någonting

2. sälja alla elektroniska prylar och klara mig med anteckningsbok & internetkafé. men sen kommer jag på att jag behöver scannern för att leverera illustrationer. och ipoden för att jag inte klarar mig utan musik. och dator till scanner + ipod. och en skrivare för korr. och så vidare

3. använda stora bokstäver i början av meningar. men det faller sig inte naturligt

write things you would be embarrassed to say in daylight

helt jävla obildad är jag uppenbarligen, för jag har ingen aning om vem dbc pierre är. men jag måste läsa något av honom efter det här. guldkorn: "only write in the dead of night, write things you would be embarrassed to say in daylight, and smoke plenty of cigarettes. another good trick - stay awake 24 hours, then start to write... "

Fortfarande sjuk

Var på väg till jobbet idag, via en lunch med J, men blev helt matt och var tvungen att åka hem. Somnade på fem minuter. Vad är det för fel på en om det känns som att man är förkyld i cirka en vecka, men utan att få de andra två symptomen - snuva och hosta? Ändå förkylning? Stress? Hypokondri? Svarta döden?

Jag kämpar vidare med Nightmares & Dreamscapes. Tredje avsnittet hade William H Macy i huvudrollen. Och det fick mig otippat nog att helt plötsligt och slutgiltigt tröttna på honom. Jag har älskat honom ett tag, typ i Magnolia och så. Jag gillade till och med Cooler massor, och blev glad när han fick den snygga tjejen - även fast det kändes lite väl otroligt. Men här spelar han en dubbelroll som författare / dennes skapelse, fyrtiotalsprivatdeckaren. Och vad fan, det funkar ju inte. Han kan liksom inte gå runt och vara hårdkokt och få alla tjejer. Casta honom som rollfigurer som beter sig som han ser ut, som en självmordsbenägen blodhund, och inte som fucking tough guys, så kanske jag kan få ta honom till mitt hjärta igen.

Det kan vara så, att det är dags att börja använda stora bokstäver och rimlig kommatering.

Om man aldrig egentligen har publicerat någonting som man skrivit, kan man älta samma gamla ämnen om och om igen? Eller borde man se alla ämnen som man skrivit texter om som förbrukade? Finns det en anledning till att man känner sig fuskig när man skriver om någonting som man redan skrivit om någon annanstans, fast i en ny kontext (typ på en blog)?

best of 2006.068

nightmares and dreamscapes (tv-serie) - första avsnittet, "battlefield".

och så får stephen king ännu en påkostad tv-serie, men det kan jag tycka att han är värd. särsilt efter att ha sett första avsnittet, med en helt makalös william hurt i huvudrollen - helt utan dialog(!). han spelar en yrkesmördare som återvänder till sitt hotellrum efter sitt senaste jobb, att ta en dockmakere av daga. dit kommer också ett paket, en låda leksakssoldater. och de visar sig vara där för att hämnas. mycket snyggt och mycket mer spännande än vad det låter.
---
edit: andra avsnittet var skitdåligt.

spam + fernet & feber = poesi

the same patterns:
design + principles
& most importantly,
to know how they interact

the same patterns:
in between sips of a martini
the embarrassment of thinking,
and the knowledge of how to exploit

the same patterns,
so that you can spend
in a way that sticks
between decorator & facade

ohly visar fingret

han må vara hur jävla okarismatisk som helst, men jag kan inte låta bli att låta det här få honom att stiga i mina ögon
expressens krönikör marie söderqvist tralau sa "att han var en typisk kommunist som gjort sig av med alla oliktänkande". då gav han henne fingret. i direktsändning.
efteråt valde hon att kommentera det såhär: "han påstår sig vara feminist, men här kan man verkligen prata om manliga härskartekniker när han stäcker upp fingret mot en tio år yngre kvinna i en mindre maktposition."
suck. det är ju minst lika dålig retorik som att bara ge någon fingret. för det första så finns det ingenting som säger att man är en bättre eller mer behärskad människa, bara för att man råkat säga högt att man är feminist. för det andra, så... manliga härskartekniker? fingret? äh, pjosk. för det tredje -- mindre maktposition? krönikör på sveriges största (?) kvällstidning versus partiledare för sveriges minsta (typ) parti. i think not

best of 2006.069

silent hill

jag har en tumblelog

... and i like it

läs mer här

mogwai

så här bra var det i all fall, before they got all spaced away

skrivövning

herregud, vilka korta meningar. så här kanske det skulle vara:

sitter just och kollar igenom bloggens arkiv i jakt på en gammal grej, och inser att jag tydligen skrev ganska mycket förut. till och med lite bra ibland. men för närvarande är det bara... tomt. så är det i och för sig varje gång jag ser mig själv på gamla kort också. jag tycker alltid att jag ser så mycket yngre ut, bara för ett år sedan, fan i mig snyggare också.

om jag försöker att inte jämföra med gamla texter, gamla foton, gamla bloggposter, så kanske det går bättre. jag måste i alla fall försöka att skriva här några gånger per dag, annars kan jag lika gärna lägga ned.
tyckte ju det var så skönt när jag började –- för att det var så enkelt, och för att jag fick en anledning att skriva saker (meningslösheter) igen. utan ångest över att vara tvungen att skriva, utan bara för att det var roligt att skriva igen; och jag vill tillbaka till det nu.

jag önskar bara att jag slapp jobba. det kanske alla gör, men just nu känns det väldigt mycket som att jag & j skulle behöva vara lediga i en månad och jobba med våre egna grejer. istället sitter vi på varsitt dayjob och försöker hinna med våra projekt på "fritiden"... fan. och så moderater vid rodret

i suck

sitter och kollar igenom bloggens arkiv i jakt på en gammal grej, och tycker att jag skrev ganska mycket förut. lite bra ibland. och nu är det bara... tomt. men så är det när jag kollar på gamla kort också. tycker alltd jag ser så mycket yngre ut, bara för ett år sedan. snyggare också. men om jag inte jämför kanske det går bättre. måste iallafall försöka skriva här några gånger/dag. annars kan jag lika gärna lägga ned. tyckte ju det var så skönt när jag började, för att det var så enkelt. och för att jag fick en anledning att skriva saker, meningslösheter, igen. utan ångest över att behöva börja skriva. tillbaka till det nu. jag önskar bara att jag slapp jobba. det kanske alla gör, men just nu känns det väldigt mycket så. jag & j skulle behöva vara lediga i en månad och jobba med våre egna grejer. istället sitter vi på varsitt dayjob och försöker hinna med våra projekt på "fritiden"

best of 2006.072-70

"mosaic" - woven hand
"the trials of van occupanther" - midlake

mogwai live på berns 060915. i allt en helt fantastisk konsert. hård, monoton, skitsnygg. som ett rymdskepp. stort, upplyst & högljutt. hade jag kunnat skriva, om det inte varit för att de jävlarna började spela rymdljud i snyggaste avslutningen. jag hatar peeoowww-peeeooowww-rymdljud

13:49 personal note

vänta fyra år med att bli arbetslös

konserthösten igen

det blev mogwai också. sweetness

konserthösten

alla de artister som nämns i inlägget lördag här nedan, utom postal service, kommer och spelar i stockholm. toppen

jag ska se minst två av dem, midlake och woven hand. de förstnämnda för första gången, den sistnämnde för fjärde tror jag

världens bästa ellis the vacuum child spelar dessutom förband till mogwai. det verkar som att jag missar det, men ni som ska dit - se alltså till att komma i tid för att se förbandet

söndag

jag kunde varit hemma nu & käkat brunch med allt mitt guld

istället sitter jag på jobbet, är full, käkar mjölkchoklad & försöker kommunicera med dubai

life is sweet

lördag

jag & allt mitt guld lyssnar på elektronisk musik skithögt och groomar. sen ska vi ut åt olika håll, men först ska vi dricka bubbel och byta kläder typ hundra gånger. förmodligen kommer det här att vara den trevligaste delen av min kväll, det brukar vara så när man är hemma först och sedan går ut, men det känns helt ok

annars:
mogwais "mr beast" gör hösten ännu mer höstig. på ett bra sätt, det känns liksom helt rimligt när solen återkommer och man kan vara ute och promenera hela dagen (som idag)
woven hands "mosaic" gör min höst lite kristnare, och det känns helt ok. domedagsstämning i hörlurarna. passar bäst till det där kalla & lite ilskna höstduggandet
postal service får nog hänga med ännu en höst, men jag behöver fan en ny skiva från dem snart
midlakes "the trials of van occupanther" lovar gott (bra mycket bättre än den usla albumtiteln), och vi ska gå & se dem på debaser i oktober

jag vill ha skitmycket pengar. jag behöver en ny garderob, nya skor, en ny dator... och pengar. till mat & öl och sånt

flyer

flytt

har bytt kontor på jobbet & sitter numera med skärmen ut mot folk. mindre bloggande för mig. mindre slösurfande och spel också. fuck, fuckelifuck, fuck

13:33 personal note

byt jobb

16:20. personal note

idag blev jag slutligen helt uttråkad av att läsa ännu en text om ett fantastiskt formgivet skivomslag. jag vill ju se det som en bonus, och inte som ett självändamål. ta peter savilles omslag till new orders blue monday som exempel -- det är häpnadsväckande snyggt. men det är låten också. alltså, omslaget är en bonus. och det kan aldrig bli viktigare än själva musiken

det här kommer jag att ångra imorgon, förmodligen. jag är helt principlös. jag saknar punkestetiken och jag gillar det överdådiga. jag är trött på att båda samexisterar i en jävla bestofdesignera (det där är inte ett riktigt ord. "best of"-design-era... typ)

ibland vill jag flytta till typ polen och formge chokladcigarettpaket. ibland vill jag flytta till new york och formge rockbandsomslag. oftast vill jag bo i stockholm, tror jag, och rita saker med tuschpenna

) > -- < ( ... forever