det här har varit en tråkig jobbvecka, där jag har gjort saker och sedan fått göra om dem i all oändlighet. jag är för lat för att tycka att det är rimligt arbete, så jag blir bara sur
men på lördag ska jag tatuera mig, och imorgon är jag ledig, så det blir bra efter bara en halv vecka
blood diamond var bra, och märkligt nog både råare och snällare än vad jag trodde den skulle vara. inbördeskriget i sierra leone skildrades bra, och jag blev sugen på att läsa en bok vars författare jag såg på något late night-program. han hade varit barnsoldat i afrika och hade skrivit en bok om hur han rövades bort från sina föräldrar, hjärntvättades, pumpades full med knark och alkohol och slutligen gjorde en massa hemska saker som han trodde att han skulle göra. men han hade lyckats komma därifrån, och nu hade han alltså skrivit en bok om sitt helvete
jag hade glömt hur många böcker om harry bosch (av michael connelly) jag hade läst, och hittade bara tvåan (svart is) i bokhyllan. så jag beställde den första (svart eko) från adlibris. ett trevligt återseende. på något sätt kommer han undan med att vara en halvt alkoholiserad misslyckad polis som lever på kaffe, cigg och mackor; fan vet hur, det är klyschigt så det förslår. rekommenderas ändå
jag läste om 31 låtar av nick hornby, efter ett inlägg på bokhora, och den är riktigt bra. en kort samling texter om hans favoritlåtar, som tillsammans lyckas bli ett slags fragmentarisk självbiografi med insprängda anekdoter om hur det är att ha en autistisk son
expressen ska följa upp sin serie bondfilmer med att erbjuda folk att köpa böcker med sin kvällstidning. nu hittar jag ingeting om det, men jag har för mig att det var gubbar som steinbeck & strindberg som figurerade
i sammanhanget så måste det väl räknas som ett bra initiativ
slutet av min arbetsdag räddas genom att läsa hannes düklers blog på nöjesguiden. tack
smakprov:
- Läste du Marianne Ahrnes offentliga ursäkt för att hon inte gett stöd åt Darling?
– Hon är ju en jättekorkad person. Jag har gått i filmskola med henne. Hon är faktiskt en korkad person, dum alltså.
/roy andersson
- Vad skulle det stå på din gravsten?
–”Hon kom, hon gick, hon segrade”… eller “stupade”… det finns ett ordspråk… vad heter det?
- “Alea iacta est”?
–Ja, precis."
/ linda rosing
elise claeson, som jag retat mig på tidigare här får mig att kvickna till såhär på fredagseftermiddagen. tackar
"Numera bekräftar hjärnforskarna det föräldrar och socialsekreterare har vetat länge. Familjen är ingen social konstruktion. Den sitter i hjärnan." skriver hon bland annat, och fortsätter alltså tjata om att det skulle vara bevisat att familjen, kärnfamiljen, den trygga heterosexuella parkonstruktionen, skulle vara den enda rätta, och den enda som inte är skadlig för barnen.
---
via papa magnus
facebook, alltså. ok att jag inte har lyckats uppamma något större intresse, men jag har iallafall försökt
när jag upptäckte att min kära lillebror har mina kusiner (som jag träffar en gång vart femte år) som vänner, och att det alltså bara är en tidsfråga innan jag får en request från någon i min släkt, så kändes det som att det började skeva lite. det är inte mitt internet, så var det liksom aldrig tänkt
jag vill inte att folk ska hitta hit till exempel, inte bara sådär, och vara -- till exempel -- släkt med mig
idag fick jag en friend request från en säljare -- en säljare, i tell you -- från mitt förra jobb
så nu lägger jag av
för er som var där, men framförallt för er som inte var där, så kolla in de två livevideor från stockholm som ligger uppe här
nästan två minuter in i the great destroyer så kommer det hårda laptopnoiseandet som fick mig att bli så lycklig, och notera hur bakgrunden distar simultant med ljudet i me, i'm not
fan vad bra det var
vi måste prata om kevin av lionel shriver
---
förkrossande bra. en av de bästa böcker jag läst känns det som nu
inte visste jag att den dagen skulle komma när jag tyckte att leif gw persson skrev någonting fint, men nu är den här
det här är lite nördigt, men hela den här reklamkampanjen/propagandaprylen kring nine inch nails är så jävla bra. kolla film här till exempel
i dagens inne- och utelista (är inte det lite väl nittiotal att den fortfarande finns?) tycker sveriges populäraste bloggare att magnus betnér är en hycklare för att han klagar på medier och samtidigt ställer upp på intervjuer i nöjesguiden och slitz.
att han i en intervju i svd, som jag snott bilden från, säger saker som "(...) att de som främst behöver höra mina tankar om genus är inte kvinnor med hår på benen och 40 poäng i genusvetenskap, det är grabbar i 19-årsåldern som tror att man måste knulla sin flickvän i röven för att vara en riktig man. Jag kan inte nå dem på något annat sätt än att synas i den media de konsumerar” om intervjun i slitz faller liksom bort.
---
tänk vad skönt då att någon kan använda sitt utrymme, och sin hundratusentalshövdade publik, till att göra inlägg som det här. det är ju så mycket skönare än att gnälla på medierna
del ett
---
Jag drog igenom fem filmer på mindre än ett dygn. Ibland är det ångestladdat att vara ledig, svårt att förklara varför.
Såg The Host (2006), och den var väl bra för att vara en film i genren muterat monster löper amok och äter allt och alla. Det enda jag hade lite svårt för var de slapstickartade grejerna, typ att folk halkade och så. Men jag antar att det är ovana, annars ska folk vara så jävla onaturliga på film – egentligen är det väl mer ärligt att visa folk som snubblar. Dessutom blev det en oväntad fördel när även monstret fick halka och snubbla ibland. Ett annorlunda grepp som gjorde att även monstret kändes verkligare, och om än inte läskigare så iallafall mer “trovärdigt”. En svag trea.
Såg Captivity, och det var mest en blek kopia av Saw – dessutom helt i avsaknad av vettig twist eller förklaringar. Och utan några likeable eller avskyvärda karaktärer så är det svårt att hålla intresset uppe. Den ende som hade potential för att få tittaren att hata honom en smula plockade de av pinn efter typ två minuter sammanlagd tid i bild. En svag tvåa
Såg Disturbia, och den var däremot bra för vad den var. Ett slags paranoid high schoolskräckis som snodde friskt av Fönstret mot gården. Dessutom med David Morse som en hyfsad ondskefull granne. En svag trea
Såg 1408. Riktigt bra, obehaglig känsla som nästan var i klass med The Shining ibland vad gäller klaustrofobisk skräck. Till och med Cusack gjorde lite extra bra ifrån sig. en fyra
Såg 28 veckor senare, som var bra men inte ens i närheten av 28 dagar senare. Tyvärr. Mer action och mer gore, men mindre känsla. En trea.
…
Jag upptäckte att Dexter hade läckt, och såklart måste det vara det bästa sättet att marknadsföra en tvserie på nuförtiden. Ta och få ut de två första avsnitten på det där internet, så har du en miljon sidor som skriver om det inom några timmar. Så även jag. De där två avsnitten är rent förbannat bra, och nu ångrar jag att jag inte väntade. Det känns helt plötsligt som att det är väldigt länge till oktober.
…
Såg Vacancy, ännu en film där ett par åker fel och inser att de ska bli mördade. Meningslös skräck med en del spänning/nerv/vad det nu heter. Jag letar – inte ens särskilt kräset – efter ett slags mening med alla dessa nyskräckisar. Gillade till och med nyinspelningen av Hills have eyes, den första, för att den bibehöll den här känslan av att det var regeringens och atombombstestspängningarnas fel. För om de där gruvarbetarna inte hade blivit varnade att de nog borde lämna området då, så tänkte de fan inte göra det nu heller. De tänkte äta människor istället.
Men i den här slentrianskräckisen så försökte de inte ens hafsa ihop en förklaring. En tvåa.
---
Har såklart läst en del, och ägnat mig rätt mycket åt den sorts litteratur som hör sommaren till. Typ Raymond Chandler, J K Rowling; Stieg Larsson och Rudyard Kipling. Och en del mycket lägre ned på kvalitetsskalan. Typ Mickey Spillane och en bok om Bill & Ben (som är något slags cowboys).
Sedan nästan ingenting ute i skärgården, av någon anledning. Där såg jag istället bland annat Almodovars Matador, som inte alls var särskilt bra, och West Side Story som var mycket bättre -- och så snygg -- än vad jag trott.
---
Och så har jag badat en massa gånger, och det har nästan aldrig varit varmt.
nine inch nails på hovet, 2007.08.07
ännu bättre än förra gången. de inledde med hyperpower och the beginning, sedan kommer jag inte ihåg vad de spelade under den inledande halvtimmen -- bara att de var så snygga i sina uniformsskjortor, slips och arbindel, att basen slog så hårt i bröstet att min hjärtrytm anpassades till den, att jag var så glad för att det var så bra.
i mitten ett set med tre laptops på kraftwerkmanér uppställda bredvid varandra, med trent i mitten, framför en digital backdrop. pixliga mönster tecknades i gröna kurvor, och när de började brusa samtidigt som musiken knastrade till var det magiskt. dessutom avslutades den delen av konserten med ett överjävligt hårt oljudsparti som var hel underbart.
därefter only, som var suverän, innan det svckade lite under tre låtar eller så. men vem orkar bry sig om det när de fortsatte med att spela dead souls (åh! tack), head like a hole och hurt (som jag i och för sig tycker bättre om i originalversionen än den han envisas med att spela nu -- ensam vid ett piano. men för att kompensera det så spelade han den bakom den där backdropen, med pixligt glitter som sakta singlade genom luften. haha... lysande!).
"skördedrottningen" av andreas marklund
jag är inte helt säker på hur mycket jag gillade den, det var lite för skäggigt ibland, med doktorsavhandlingar, historiska slag och... tja, skägg, för att jag skulle kunna ta till mig huvudpersonen helt.
jag hade även lite svårt för att den så ofta hölls inom ramarna för ett slags amatördetektiver spekulerar-thriller, och för sällan fick blomma ut i den skräckroman den så gärna hade kunnat få vara mer av.
men den rommenderas -- helt klart läsvärd, emellanåt riktigt spännande, och ibland så blev det den där skräckboken jag hade velat att den skulle vara hela tiden. då var den toppen.
kika in här på onsdag -- då är jag bakis efter nin & förmodligen skitförbannad över att jag sitter på jobbet för första gången på nästan sex (allvarligt!) veckor. and that might do wonders for my blogging. tills dess kan ni roa er med att garva åt att "supersommaren" dyker in i samband med att jag avslutar min semester
