feberdrömmar

jag har alltid hävdat att jag inte drömmer särskilt mycket, eftersom jag så sällan kommer ihåg att (och vad) jag drömt. men nu har jag varit sjuk och spenderat ett dygn i sträck sovandes och vaknandes och titt som tätt vaknat rakt ur drömsömn -- och kommit ihåg vad jag drömt. och HERREGUD, nu förstår jag varför jag inte kommer ihåg vad jag drömmer. det är ju fruktansvärt
uppenbarligen finns det folk, som typ de som skriver drömtydningsböcker, som tycker att det är intressant att veta vad som försiggår under natten. men om jag aldrig mer får återåteruppleva det som händer i min hjärna när jag sover i vaket tillstånd, så good for me. fy fan