whatthefuck part 946

fan vad jag önskar att jag ville SKRIVA SAKER, så där som jag kände förut, att det var någonting VIKTIGT och att jag hade någonting att FÖRMEDLA -- sådär skönt pretentiöst, inte helt men nästan utan självkritik.
fatta att jag har läst LITTERATURVETENSKAP (två terminer, jag tror att jag tog fem poäng. nu är jag svartlistad hos de där csn). och vad gjorde jag sedan? hoppade av innan b-uppsatsen och började jobba med... öh, media. det är ju i och för sig fantastiskt, för om jag hade stannat upp och tänkt efter (jag gjorde sällan det dåförtiden) så hade jag förmodligen insett att det gick emot allt jag trodde mig stå för. haha -- in my face.
och nu har jag jobbat, mer eller mindre heltid, i snart tre år. det är fan lysande; jag menar, hur gick det till?
helt plötsligt har jag hamnat i en ny värld -- ingen ångest över hemtentor/salstentor/att gå på föreläsningar längre; "bara" ångest över att gå till jobbet. pest eller kolera?
vad försöker jag säga? att jag saknar all den där fritiden, att sitta på sunkiga kaféer och typ läsa serietidningar istället för familjen H, att kunna träffa vänner när jag ville. men att jag på något sätt har funnit mig i den här andra världen, där man äter lunch med sina vänner eller nåt. men framförallt saknar jag den där viljan att GÖRA NÅGONTING, skriva eller så. inte för att det blev någonting av det, men för att den där energin fanns där på ett annat sätt