Twitter Updates

    twitter

    15.3.06

    att läsa

    när vi var på besök hemma hos min mormor & morfar när jag var liten brukade jag smyga in i vardagsrummet, medan de andra satt i köket och drack kaffe eller så, och smygläsa deras böcker. jag läste ut rambo där, i en läsfåtölj i skinn, utan större men. men sedan började jag läsa en bok som hette "phantoms" av dean r koontz. den börjar helt fruktasvärt, med att en kvinna kommer på besök till en amerikansk småstad och upptäcker att den är helt tom. succesivt upptäcker hon liken efter stadens innevånare, mer eller mindre i delar. en minnesvärd detalj är att hon hittar ett huvud i en ugn. det fuckade upp mig totalt -- mycket eftersom jag visste att mina föräldrar skulle skälla på mig om de fick se vad jag läste, och jag därför aldrig lyckades läsa särskilt långt i den där satans boken. däremot läste jag om de där första, horribla kapitlen var och vartannat besök. när jag sedan, flera år senare, lånade boken och läste ut den, så insåg jag ju att det inte var så farligt. det var något larvigt monster som hade ställt till med all oreda. fantasin överträffar alltid "verkligheten" -- det är därför skräckfilmer där man inte får se monstret/mördaren/whatever skrämmer mig så mycket hårdare

    tidigare: när jag tröttnat på biggles och såna där böcker där fem/tre/tvillingar löser "mysterier" så började jag gå igenom föräldrarnas bokhylla. mitt mest flagranta misstag då var att läsa alla böcker av sidney sheldon som de (mamma, i guess) hade
    ---
    det som startade mina funderingar kring läsning och barndom var gubbsodas romanblogg, kapitel två

    5 comments:

    Anonymous said...

    två saker:
    * jag vet att mamma din är ung, men att mormor och morfar var tonåringar när du var grabb hade jag ingen aning om! ;)

    * så det var gamla dean r som ställde till dig? det var också oväntat!

    Puss!

    p. said...

    . jag hittar inte syftningsfelet -- det driver mig till vansinne!

    . han och mycket annat. jag är en long island ice tea av saker som fuckat upp mig

    . du är väl inte på jobbet, förresten? du är ju ledig. eller är du en sån där skön kille som skriver elaka bloggkommentarer på din handdator i en snygg bar?

    p. said...

    vänta nu... det är inget syftningsfel, eller hur? det är böckerna. förstod inte det. men de var ju såklart, precis som mina föräldrar, sådana som var med i bokklubbar. inte gamla människor med tveksam smak

    Urologen said...

    Jag tror också han menar typen av böcker, och att Koontz därmed är enkom för tonåringar.

    Det finns ju faktiskt en ganska bra Sheldon förresten, Våldets ansikte. Den blev sedan en ok film med Roger Moore som hotad psykolog.

    Och tack för att du hjälper folk till monokrom.

    p. said...

    koontz är ju förmodligen enkom (fint ord) för tonåringar. om stephen king är som en bra skräckfilm när han är som bäst, så är koontz som en bra film med schwarzenegger (ehh... så bra de nu kan bli. typ total recall eller running man -- som ju faktiskt är en helt underbar stephen kingbok, och en riktigt underhållande film) när han är som bäst

    den har jag läst (såklart) och den har jag för mig att jag tyckte var ganska obehaglig -- vilket torde vara ett gott betyg, eftersom jag var typ elva år. sidney sheldonböcker jag läst:
    på andra sidan midnatt
    blodsband
    främlingen i spegeln
    änglars vrede
    spelets härskare
    tracys hämnd
    våldets ansikte
    marys chans
    lucias flykt -- är jag osäker på. här någonstans tog utbudet i bokhyllan slut

    så lite så