kall feber / jerker virdborg

riktigt bra. jag har bara ett problem, och det är känslan av att varken författaren eller, följaktligen, jag som läsare, bryr sig om sin huvudperson. det klaustrofobiska blir aldrig riktigt skrämmande, det är någonting i sättet som virdborg plockar ned beksrivningarna i sina beståndsdelar, och bara behåller lite mindre än vad läsaren skulle behöva för att uppleva det som en traditionell spänningsroman, som gör att det blir svårt att engagera sig fullt ut. redan från första början är det tydligt att han ansträngt sig för att det ska vara otydligt. kanske lite väl mycket