2010

En lista. Ofullständig och utan inbördes ordning:

låtar
sage francis "the best of times"
badly drawn boy "is there nothing we could do?"
b dolan "leaving new york"
white ring "suffocation"
yelawolf "pop the trunk"

album
manic street preachers "postcards from a young man"
bonnie 'prince' billy & the cairo gang "the wonder show of the world"
watain "lawless darkness"
radio dept. "clinging to a scheme"
oOoOO "no summr4u cdr"
arcade fire "the suburbs"

böcker
susanne collins "hungertrilogin"
kit whitfield "nattvakt"
sofi oksanen "stalins kossor"
annars har det varit ett år av lite läsning, mycket halvdan skräck, samt serierna "y — the last man" och "locke & key"

tv
sons of anarchy
sherlock
the big bang theory
fringe (förlåt för att jag någonsin tvivlade)
lost, trots allt
dexter
identity
the office
har inte sett rubicon, men har höga förväntningar
hoppar nog dock över boardwalk empire

filmer
the road
triangle
believe — the eddie izzard story
exit through the gift shop
the killer inside me
scott pilgrim vs the world
winters bone

konserter (det här tror jag är alla jag sett i år, och de var mer eller mindre bra. tar och rangordnar dem)
jamie t
b dolan & sage francis
mary gauthier
midlake
cowboy junkies
the xx

overkligt

kollar på "salt", och här har vi en människa som uppenbarligen aldrig färgat håret själv:



färg i hela ansiktet.

1 diagram

musiken

ett årtionde som i mina ögon, som egentligen aldrig riktigt upplevde det, ter sig ganska vidrigt är åttiotalet. trots det har det gett upphov till så mycket fantastisk musik av band som the cure, nine inch nails, sisters of mercy och christian death -- för att nämna några.
sedan kom nittiotalet med grungen, sprungen ur skitig hårdrock, som en motpol till det glittrigt tillrättalagda mainstreamåttiotalet.
jag tänker att det borde innebära att det fanns någonting som bubblade under ytan under nollnolltalet, men jag kommer inte längre än elektroclashen -- och det känns ju lite sorgligt. dessutom borde det ju under tiotalet således dyka upp ett slags motpol till det föregående bekymmerslösa högkonjunktursårtiondet.
men kanske är det så att musiklyssnandets diversifierande, med i stort sett var västerlännings teoretiskt gränslösa tillgång till musik, gör att strömningarna i musiken blir nästintill omärkliga. förutom kanske emosarna.
popmusiken finns ju där, i ordets mest förvirrade betydelse, som någonstans konstant. madonna -> boybands -> britney -> lady gaga. men däremot de alternativa rörelserna, punken eller goterna eller whatever, repriseras ju snarare än ersätts av nya.
jag vet inte vart det här leder, mer än till att jag saknar atari teenage riot.

fint

Vad är det som gör att det plötsligt är ok att vara samvetslös när det kommer till köttätande?
Kring så många andra etiska frågor tippar ni på tå. Inte många skulle skylta med att de bidrar till rasism, sexism, människor som svälter etc. Däremot när det handlar om djur som lever hela sina liv i en fabrik, i sin egen avföring, med skador, sjukdomar och total brist på stimulans, för att sedan fraktas till ett slakteri och i denna extremt stressande miljö få sitt liv avslutat, då har ni inga problem med att säga "jag skiter i det där, min njutning är viktigast". Jag förstår inte. Jag blir så jävla ledsen.

av S 20:24, 6 april 2010

kommentar från på stan-bloggen till en trött(sam) krönika av fredrik strage

iamx

spelning på debaser medis var långt över mina rätt låga förväntningar

jag trodde det var en grej i början av spelningen, att scenen var nästan helt kolsvart med bara några enstaka spotlights, men de vågade köra hela konserten i nästintill komplett mörker. det i kombination med att det var mycket hårdare än jag trott var en glad överraskning

button up!

- - -
a nipslip waiting to happen

omöjligt att sluta

analog

"ordvits" #2

"ordvits"

prylfeber

har flyttat och sitter nu med en lägenhet med kartonger fulla med vad som känns som, särskilt när det är utom syhåll, enbart skräp. i synnerhet den kartong som inte packats upp under två år i ett förråd borde ju gå att bara kasta i grovsoprummet utan att öppna. men jag funkar inte så, det vet jag ju. kommer att packa upp, granska och packa ned. spara

däremot har jag en ond plan, att bara ställa upp de 12 flyttkartonger med böcker som jag äger på vinden. börja om från början

nästa steg är att bränna alla gamla papper, men det får vänta... några år

ordvits

jamie t

på debedis var allt jag hade önskat att det skulle vara. jag är lite kär

whatever

midlake

var väldigt fint på debedis, men precis som med nya skivan så är det svårt att låta bli en jämförelse med förra skivan. och det märktes så väl när jag stod och tyckte att det var bra, riktigt bra till och med -- men så kom en gammal låt, som roscoe, och skillnaden blev oerhört tydlig. jag gillar fortfarande de nya låtarna, och de växer för varje dag, men den förra skivan framstår alltmer som ett genuint mästerverk

modeblogg

genialiskt

- - -
av ante timmerman, via hello tiger

kall feber / jerker virdborg

riktigt bra. jag har bara ett problem, och det är känslan av att varken författaren eller, följaktligen, jag som läsare, bryr sig om sin huvudperson. det klaustrofobiska blir aldrig riktigt skrämmande, det är någonting i sättet som virdborg plockar ned beksrivningarna i sina beståndsdelar, och bara behåller lite mindre än vad läsaren skulle behöva för att uppleva det som en traditionell spänningsroman, som gör att det blir svårt att engagera sig fullt ut. redan från första början är det tydligt att han ansträngt sig för att det ska vara otydligt. kanske lite väl mycket

sista natten med gänget

hela sista kvällen med conan här. steve carrell! neil young! will ferrell!

förundrad

– så de tänker att man ska betala för att inte kunna ladda ned? det var det dummaste jag hört.

dags att börja rita igen

mitt förslag

vi måste prata om king

bra böcker drar igång ett ambitiöst och hedervärt projekt -- att återutge utgångna stephen king-titlar i storpocket. det gör mig glad

vad som inte gör mig så glad, snarare besviken, är omslagen. det känns ju bara som slentriandeckaromslag. jag hade önskat mig någonting annorlunda, gärna något stiligt

the xx

på debaser medis igår var bra, men det blir lite problematiskt när de bara har en skiva att spela igenom. det blev den och en cover

i dn svarade oliver sim på frågan om hur deras konserter förändrats sedan de blev en trio att "när baria fortfarande var med i bandet försökte vi spela allt precis som det lät på skivan. men nu har det utvecklats till något mer organiskt. det är lite mer av en show nu." jag undrar om han skämtade, lite torrt brittiskt sådär, för det märktes inte någonstans

my morning jacket-fest

ain't no picasso har samlat alla my morning jacket-covers som nätet har att uppbringa -- 50 stycken!

en så kallad kulturgärning

leno 2004

herregud
- - -
via weird science

i'm with coco

and so is jimmy kimmel:
"i think the best prank i ever pulled was i told a guy that — five years from now — i'm gonna give you my show. and then when the five years came, i gave it to him, and then i took it back almost instantly."
- - -
mer om conan vs leno på weird science

slussen vs medis

nu hardebaser flyttat ytterligare en konsert, midlake, från slussens intima rockklubbsscen till gymnastiksalen på debaser medis. trist

jag förstår att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt, men samtidigt köper man ju biljetter inte bara till en konsert med ett band -- utan även med just det bandet på en specifik scen, även om det inte är det viktigaste

nu är jag i alla fall glad att vi såg dem på slussen när de var här senast, för det var så jävla bra. och så är jag glad för att jag ska se dem igen. så, mest glad men lite irriterad

dagens länkar

spara dina filer i google docs

och, som motvikt googles motiv för att lämna kina problematiserade

musik 2009, del två

album. bäst var
fuck buttons – tarot sport
och
the bear quartet – 89

väldigt bra var även
the horrors – primary colors
jamie t – kings & queens
bill callahan – sometimes i wish we were an eagle
the xx – the xx
sparklehorse & fennesz – in the fishtank
sage francis – sick of wasting
tortoise – beacons of ancestorship
isis – wavering radiant

musik 2009, del ett

det är inte ovanligt att jag inte fattar ett nytt bands storhet förrän mycket senare än "alla" andra, efter många lyssningar. men det här året är det två band som jag fortfarande inte fattar varför så många tycker de är helt fantastiska. animal collective och grizzly bear, jag förstår mig inte på er

dessutom släppte a place to bury strangers sin andra skiva, och den var inte ett dugg bra. det fattar jag inte heller hur det går till, när den första låter ungefär likadant -- och den tycker jag är toppen

och bonnie ´prince´ billy släppte ett sånt där mellanalbum. fan också

bra böcker 2009

johanna nilsson – hon går genom tavlan ut ur bilden
h p lovecraft – anteckningar
dubravka ugresic – smärtans ministerium
torsten jungstedt – mannen i svart
fredrik strage – text

blue monday

- - -
på måndag infaller årets deppigaste dag. kul. sitter på jobbet & försöker illustrera det

2010

känner att den här bloggen har stagnerat rätt rejält den senaste tiden... eller, typ det senaste året. så:

... så får vi se om den kan bli bättre det här året

"kan kina övervaka nätet så kan väl vi"

bono, din gamla galning